Skip to content

Commit d543612

Browse files
committed
add tex generated
1 parent 982301e commit d543612

16 files changed

+5727
-0
lines changed
Lines changed: 55 additions & 0 deletions
Original file line numberDiff line numberDiff line change
@@ -0,0 +1,55 @@
1+
\section{Omslag}\label{omslag}
2+
3+
\subsubsection{Titel}\label{titel}
4+
5+
Att genomföra examensarbete
6+
7+
\subsubsection{Författare}\label{fuxf6rfattare}
8+
9+
Martin Höst, Björn Regnell, Per Runeson
10+
11+
\subsubsection{Omslagsbild}\label{omslagsbild}
12+
13+
Vi ser gärna att ni utgår från följande bild:
14+
15+
Om ni vill anpassa den så att den blir layoutmässigt mer anpassad till
16+
ett omslag så är vi öppna för det. Men vi vill gärna att detaljerna i
17+
form av text, pilar, etc. ska finnas kvar.
18+
19+
\subsubsection{Text till baksida}\label{text-till-baksida}
20+
21+
Alla civilingenjörs- och ingenjörsutbildningar avslutas med ett
22+
examensarbete.
23+
24+
Detta innebär ett helt nytt sätt att arbeta jämfört med tidigare kurser.
25+
Från att ha varit förhållandevis styrd i tidigare kurser ska man nu
26+
klara sig själv i mycket större utsträckning. Detta ställer stora krav
27+
på målformulering, metodval, planering, systematiskt arbete och
28+
uppföljning från studentens sida. Denna bok ger stöd i hela arbetet från
29+
målformulering till muntlig presentation och skriftlig rapport.
30+
31+
Alla tre författarna är verksamma vid Lunds tekniska högskola i
32+
forskargruppen SERG (Software Engineering Research Group). De har stor
33+
handledningserfarenhet från att i mer än 10 år ha varit handledare för
34+
examensarbeten i olika civilingenjörs- och högskoleingenjörsprogram,
35+
samt i forskarutbildningen.
36+
37+
Martin Höst är civilingenjör, teknisk doktor och docent från Lunds
38+
tekniska högskola. Han undervisar i huvudsak om ingenjörsprocessen för
39+
utveckling av stora programvarusystem och är biträdande programledare
40+
för civilingenjörsprogrammet i Datateknik på Lunds tekniska högskola.
41+
Hans forskning fokuserar på kvalitetsarbete, processförbättring och
42+
mätningar inom programvaruutveckling.
43+
44+
Björn Regnell är civilingenjör, teknisk doktor och docent vid Lunds
45+
tekniska högskola. Han är studierektor i programvarusystem och
46+
undervisar om programvaruutveckling och kravhantering. Han erhöll Lunds
47+
Universitets pedagogiska pris 2005. Hans forskning fokuserar på
48+
effektiva metoder för identifiering, specificering och prioritering av
49+
krav på system och produkter med programvara i.
50+
51+
Per Runeson är civilingenjör, teknisk doktor och professor vid Lunds
52+
tekniska högskola. Han leder forskargruppen SERG och undervisar om
53+
programvaruutveckling och -testning. Hans forskning fokuserar på test
54+
och kvalitetssäkring i utvecklingen av stora programvarusystem, samt
55+
utveckling av forskningsmetodik.
File renamed without changes.
Lines changed: 1 addition & 0 deletions
Original file line numberDiff line numberDiff line change
@@ -0,0 +1 @@
1+
\section{Innehållsförteckning}\label{innehuxe5llsfuxf6rteckning}
Lines changed: 269 additions & 0 deletions
Original file line numberDiff line numberDiff line change
@@ -0,0 +1,269 @@
1+
\section{Inledning}\label{inledning}
2+
3+
\section{Målsättning med
4+
examensarbetet}\label{muxe5lsuxe4ttning-med-examensarbetet}
5+
6+
Många utbildningar avslutas med ett examensarbete. I examensarbetet är
7+
tanken att man som student ska utnyttja all den kunskap man har skaffat
8+
sig under sin utbildning och tillämpa den i ett större arbete. Denna
9+
uppgift ska likna det arbete man utbildar sig till i en yrkesinriktad
10+
utbildning. Man ska även lära sig att utföra ett större arbete
11+
självständigt, med allt vad det innebär. För en civilingenjörsstudent
12+
kan examensarbetet t ex röra sig om att utveckla någon del av ett större
13+
system eller att göra ett utredningsarbete på uppdrag av ett företag
14+
eller en myndighet.
15+
16+
För det mesta brukar examensarbetet vara ungefär en termin och de flesta
17+
studenter brukar arbeta heltid med det. Det är en ganska stor mängd
18+
arbete och volymmässigt motsvarar det många av de projektuppgifter som
19+
man sedan kommer att utföra när man är färdig med sina studier.
20+
21+
I examensarbetet är det kanske första gången man arbetar så fokuserat
22+
med en enda uppgift. Detta är givetvis positivt, men det ställer stora
23+
krav på moment som planering, uppföljning och rapportering. I arbetet
24+
krävs det att man kan arbeta självständigt med vad man kan kalla ett
25+
disciplinerat arbetssätt.
26+
27+
Enligt \emph{Högskolelagen} (1992:1434) 1 kap 9 §, finns följande krav
28+
på de utbildningsprogram som erbjuds av universitet och högskolor:
29+
30+
''Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna
31+
32+
\begin{itemize}
33+
\item
34+
förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
35+
\item
36+
förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt
37+
\item
38+
beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
39+
\end{itemize}
40+
41+
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver
42+
kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
43+
44+
\begin{itemize}
45+
\item
46+
söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
47+
\item
48+
följa kunskapsutvecklingen, och
49+
\item
50+
utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom
51+
området.''
52+
\end{itemize}
53+
54+
Examensarbetet är ett självständigt arbete som tillgodoser flera av
55+
dessa punkter. Det ingår t ex att formulera och givetvis att lösa ett
56+
problem. Det ingår även att söka och välja ut litteratur. Examensarbetet
57+
kräver även att man följer kunskapsutvecklingen eftersom det ofta görs
58+
inom ett område som är i forskningens framkant eller som utgör ledande
59+
praxis i ett företag. Dessutom kräver det att man kan kommunicera både
60+
skriftligt och muntligt med en mängd olika människor som på olika sätt
61+
är intresserade av arbetet. På många utbildningar ingår det även att
62+
skriva en populärvetenskaplig sammanfattning av arbetet.
63+
64+
\section{Utförande}\label{utfuxf6rande}
65+
66+
Hur examensarbetet utförs beror på inom vilket ämne det utförs. I en
67+
undersökning som gjordes på Uppsala Universitet såg man att arbetet
68+
kunde utföras på i princip tre olika sätt som kortfattat kan
69+
sammanfattas enligt följande (Eriksson et al. 1997):
70+
71+
\begin{itemize}
72+
\item
73+
\emph{Alternativ 1}: Arbetet utförs på en institution med en lärare
74+
vid institutionen som handledare. Arbetet bedöms och examineras av en
75+
examinator och presenteras på ett seminarium på institutionen.
76+
\item
77+
\emph{Alternativ 2}: Arbetet utförs i ett forskningsprojekt på en
78+
institution där den som är ansvarig för projektet är handledare.
79+
Arbetet bedöms och examineras av en examinator och presenteras på ett
80+
seminarium inom forskningsprojektet.
81+
\item
82+
\emph{Alternativ 3}: Arbetet utförs på ett företag eller en myndighet
83+
utanför universitetet och handleds både från universitetet och
84+
företaget/organisationen. Arbetet bedöms och examineras av en
85+
examinator på universitetet och presenteras på
86+
företaget/organisationen.
87+
\end{itemize}
88+
89+
Man såg att vissa institutioner hade examensarbeten enligt mer än ett av
90+
alternativen, men att man i huvudsak kan säga att ämnen som historia,
91+
engelska och sociologi kan sorteras in under alternativ 1, ämnet fysik
92+
kunde sorteras in under alternativ 2 och ämnen som företagsekonomi, kemi
93+
samt dataingenjörsprogrammen ofta handleddes och utfördes enligt
94+
alternativ 3. Denna bok är skriven i huvudsak utifrån hur examensarbeten
95+
inom den tekniska disciplinen utförs, men stödjer arbeten enligt alla
96+
tre alternativen.
97+
98+
Arbetet brukar utföras av en eller två personer och det utförs som
99+
nämnts antingen i universitetsmiljö på en institution eller på något
100+
externt företag eller myndighet. Storleken på arbetet varierar mellan
101+
olika utbildningar; ibland är det en halv termin, men oftast rör det sig
102+
om arbete motsvarande ett halvårs heltidsstudier.
103+
104+
Exakt vad som ingår i ett examensarbete skiljer sig från utbildning till
105+
utbildning, men ett typiskt exempel på vad som kan ingå är (LTH 2006):
106+
107+
\begin{itemize}
108+
\item
109+
En skriftlig rapport som presenterar arbetet.
110+
\item
111+
En separat sammanfattning av arbetet som kan vara utformad som en
112+
populärvetenskaplig artikel eller som en mer forskningsinriktad
113+
artikel.
114+
\item
115+
En presentation vid ett offentligt seminarium.
116+
\item
117+
Opposition av ett annat examensarbete i samband deras seminarium.
118+
\end{itemize}
119+
120+
För många studenter är examensarbetet ett nytt sätt att arbeta jämfört
121+
med tidigare kurser. Från att ha varit förhållandevis styrda i kurserna
122+
ska man nu klara sig själva i större utsträckning. I tidigare kurser har
123+
det funnits en lärare som har kunnat berätta hur allt arbete ska
124+
utföras. Nu finns det istället en handledare som följer arbetet, men som
125+
inte har något ''facit'' för hur precis allting ska utföras. Det är
126+
också uppenbart att det i denna typ av arbete inte alltid är enkelt att
127+
veta vilka metoder och resultat som är ''rätt'' och vilka som är
128+
''fel''. Denna nya situation upplevs inte bara som positiv. Vad man kan
129+
göra är att arbeta med målformulering, planering och uppföljning av
130+
arbetet. Mer konkret hur detta utförs beskrivs i senare kapitel.
131+
132+
Ett examensarbete kan betraktas som ett projekt och utföras i följande
133+
steg som beskrivs mer ingående i kapitel 4:
134+
135+
\begin{itemize}
136+
\item
137+
\emph{Uppstart}, där alla berörda parter kommer överens om målen och
138+
inriktningen med arbetet.
139+
\item
140+
\emph{Planering}, där en detaljerad tidplan för arbetet tas fram och
141+
metodiken för arbetet bestäms.
142+
\item
143+
\emph{Genomförandet}, där själva arbetet utförs. Detta är den längsta
144+
delen av examensarbetet.
145+
\item
146+
\emph{Avslutning}, där rapporten blir färdig och en muntlig
147+
presentation hålls.
148+
149+
\begin{enumerate}
150+
\def\labelenumi{\arabic{enumi}.}
151+
\item ~
152+
\section{Roller }\label{roller}
153+
\end{enumerate}
154+
\end{itemize}
155+
156+
Följande \emph{roller}, eller \emph{intressenter} som det också kallas,
157+
är inblandade i ett examensarbete:
158+
159+
\begin{itemize}
160+
\item
161+
\emph{Examensarbetare:} Det är examensarbetarna som utför själva
162+
arbetet med hjälp av handledare, examinatorn och andra personer som
163+
stöd. Normalt sett är det en eller två studenter som utför ett
164+
examensarbete.
165+
\item
166+
\emph{Handledare:} Med detta menar vi den handledare som finns vid
167+
institutionen på lärosätet. I en del examensarbeten finns det
168+
ytterligare en handledare på ett företag där arbetet utförs.
169+
Handledaren har som mål att efter bästa förmåga hjälpa
170+
examensarbetaren att nå fram till målet med arbetet. Baserat på sin
171+
erfarenhet kan handledaren t ex hjälpa till att formulera
172+
målsättningen med arbetet, komma med förslag på litteratur, granska
173+
tidplaner för att avgöra om de är rimliga, samt läsa och kommentera
174+
rapporten i olika steg.
175+
\item
176+
\emph{Extern handledare:} Då examensarbetet utförs på ett företag
177+
eller en myndighet finns ytterligare en handledare. Denne hjälper
178+
givetvis också till att formulera målsättningen med arbetet så att det
179+
blir intressant ur utbildningssynpunkt, men även ur företagets
180+
synvinkel. Att handleda examensarbetet kostar en hel del resurser för
181+
företaget så det ligger i deras intresse att de får ut ett resultat
182+
som de är intresserade av. Den externa handledaren har också en viktig
183+
uppgift i att hjälpa examensarbetaren att sätta sig in i hur företaget
184+
fungerar, hjälpa till att identifiera och ta fram företagsinterna
185+
dokument, samt knyta kontakter med ytterligare personer på företaget.
186+
Dessutom kan den externa handledaren hjälpa till att ordna praktiska
187+
saker som tillgång till en arbetsplats och en dator.
188+
\item
189+
\emph{Uppdragsgivare:} Detta kan t ex vara en person på ett företag
190+
eller en myndighet som har en idé om ett arbete som kan utföras och
191+
som är ansvarig för att det finns resurser att handleda och ta hand om
192+
examensarbetaren. Detta kan vara samma person som den externa
193+
handledaren, men det behöver inte vara det. Uppdragsgivaren kan också
194+
vara en person på lärosätet, t~ex en deltagare i ett
195+
forskningsprojekt.
196+
\item
197+
\emph{Examinator:} Det är examinatorn som avgör om examensarbetet är
198+
godkänt eller inte. Det är givetvis ingen bra idé att examinatorn
199+
ställs inför ett färdigt arbete som han eller hon aldrig har sett
200+
innan. Examinatorn måste vara med tidigt i arbetet för att ha
201+
synpunkter på vad som måste ingå i målsättningen för att det ska kunna
202+
bli godkänt.
203+
\end{itemize}
204+
205+
Exakt vilka roller som är definierade är lite olika på olika
206+
utbildningar, men i denna bok kommer de rollbeteckningar som använts
207+
ovan att användas. Det kan också finnas olika krav på olika fakulteter.
208+
I vissa fall kan en och samma person vara både handledare och
209+
examinator, men ofta är inte det tillåtet.
210+
211+
\section{Bokens upplägg }\label{bokens-uppluxe4gg}
212+
213+
Tanken med denna bok är att den ska kunna användas som en handbok av dem
214+
som utför sitt examensarbete. Det ingår teori om t ex forskningsmetodik,
215+
vilken också omsätts i konkreta råd om vad man som student ska göra i
216+
olika skeden av arbetet.
217+
218+
Boken är i första hand skriven utifrån hur examensarbeten inom
219+
tillämpade vetenskapsområden utförs. Det betyder att stycken om
220+
fallstudier, råd vid intervjuer etc får ett förhållandevis stort
221+
utrymme. Eftersom reglerna för examensarbeten inte är exakt de samma på
222+
alla lärosäten så det viktigt att man som student undersöker vilka
223+
regler som gäller där man studerar.
224+
225+
I de resterande kapitlen i denna bok avhandlas följande:
226+
227+
\begin{itemize}
228+
\item
229+
Att formulera \emph{målen} med arbetet (kap 2): Hur hittar man ett
230+
examensarbete på ett företag? Hur hittar man en handledare på
231+
universitetet? Vilka krav ställer utbildningsmålen på arbetet? Hur
232+
bestämmer man vad som ska göras?
233+
\item
234+
Att välja \emph{metodik} (kap 3): Vilka övergripande principer för
235+
examensarbete finns? När använder man dessa?
236+
\item
237+
\emph{Planering och uppföljning} (kap 4): Hur bryter man ner arbetet i
238+
delmål? Hur vet man hur lång tid varje del tar? Vilka
239+
avstämningspunkter ska man ha? Vad bör ingå i en projektplan för ett
240+
examensarbete? Hur följer man upp arbetet så att man kommer att bli
241+
klar i tid? Vad ska man göra om man måste planera om?
242+
\item
243+
\emph{Litteraturstudie} (kap 5): Hur söker man litteratur? Vilka
244+
databaser finns tillgängliga? Hur mycket måste man läsa? Hur kan man
245+
bedöma litteraturens kvalitet?
246+
\item
247+
\emph{Genomförandet} (kap 6): Hur genomför man en fallstudie, ett
248+
experiment eller en kartläggningsstudie rent praktiskt? Hur tar man
249+
vara på viktig information genom att t ex föra dagbok? Hur utvärderar
250+
man ett lösningsförslag? Hur analyserar man data? Hur drar man
251+
slutsatser? Vad är skillnaden mellan en prototyp och en färdig
252+
produkt?
253+
\item
254+
\emph{Rapporten} (kap 7): Vad ska ingå i en rapport och hur ska den
255+
disponeras? Hur formellt ska språket vara? När kan olika delar
256+
skrivas? Hur sker granskningen av rapporten? Hur ska en referenslista
257+
se ut?
258+
\item
259+
\emph{Muntlig presentation} (kap 8): Vad ska ingå och hur kan
260+
presentationen disponeras? Hur ser bra presentationsmaterial ut? Hur
261+
gör man för att det ska ta lagom lång tid? Vad kan man göra för att
262+
minska nervositeten?
263+
\item
264+
\emph{Opposition} (kap 9): Vilka typer av frågor ska man ställa? Hur
265+
bedömer man rapportens kvalitet?
266+
\end{itemize}
267+
268+
Dessutom finns ett appendix med checklistor för examensarbetets
269+
uppstart, planering, genomförande och avslutning.

0 commit comments

Comments
 (0)